Ljug aldrig för en vattuman

suucka. har gillat den dära killen sen jag kom tillbaka till skolan, men han ser mej inte ens. I förrgår så gav jag han min msn i hopp om att han skulle adda, även om han sa att han inte skulle det. jag känner mej som en jävla desperado, en idioto. men va faen ska jag göra? det är redan gjort. har hans msn, men vågar ej adda.. någon ge mej tips, vad ska jag göra? jag kan inte hjälpa att jag tycker om honom o smälter varje gång jag är nära honom. men faen han e ju ett år yngre än mej :/

Så fort jag kom hem igår blev de bråk, bråk o lite mer bråk. ja o pappan har bråkat konstant från den stund som timmy o josse gick ur bilen. fatta hur jävla möe jag vill härifrån just nu. ja sa de till honom med att de e la lika bra att jag drar, så jag slipper all skäll.

ÅH just nu sitter jag här, ledsen och ensam, hela släkten är emot mig, de tycker att jag är bortskämd. Särskilt min faster. men hon vet inte hur jag mår, ingen kan verkligen relatera, men men ska antagligen testa vuxenpsyk sen efter APU:n...

fan om jag bara hade fått visa mina sår. då kanske du försökt förstå hur jag verkligen mår

jättekul att hjälpa till hemma när man bara blir utskälld. jag lovar dig, snart eller någongång kommer jag sticka härifrån o bara försvinna. slippa alla jäävla klagomål o bråk o allt. bara slippa allt!

Kan jag få lämna tillbaka detta hjärta? det brast....