Ljug aldrig för en vattuman

där sitter hon, helt ensam, känner sig sorgsen och som den ensamaste människan på jorden. Även om hennes vardag kryllar utav vänner och beundrare runt henne så är det fortfarande något som fattas för henne när hon kommer hem.
Så fort hon är ensam lider hon av ångest och självmordstankar. Hon vill få svar på att hon är älskad av alla, men när svaret inte blir som hon vill känner hon sig mer ensam och osäker. Och ibland får hon det svaret hon inte vill ha. 
Kommer hon någonsin att hitta den som gör hennes liv meningsfullt, eller ska hon leva med ett falsk leende på läpparna? Kommer någon se igenom hennes murar uppbyggda på sin osäkerhet som raseras så fort hon kommer hem? kommer någon tillföra den kärlek hon behöver och den som hon kan besvara? tänk om det inte blir bra om hon hittar rätt, tänk om det fortfarande känns ensamt efter hon hittat rätt? vad ska hon göra?
Det kanske är dessa tankar som rör sig i flickans huvud, det kanske är därför hon skiftar kille hela tiden, söker efter kärleken, men springer så fort hon fått killarna på fall? kanske har flickan fel bild av kärleken, kanske har hon växt upp i en kärleksfull familj.
En dag gav flickan upp hoppet om att finna den ultimata kärleken, och där var han, trodde hon. de var tillsammans i cirka fyra månader, han spenderade mer tid med henne än med något annat i hans liv. Båda två var väldigt kära, men helt plötsligt blev flickan uttråkad och skraj för att allt skulle känna värdelöst eftersom hon inte längre var nykär. Därför bröt hon upp med killen som blev förkrossad.
efter en knapp vecka hade flickan fått ny pojkvän igen, denna gång sitt ex.. hon åkte upp och hälsade på honom. de verkade ha en slags kemi mellan dem fortfarande, så de tog upp där de slutade förra gången.

Tre månader med den pojkvännen gick tills han började prata om förlovning, för flickan var ringen allt hon hade önskat sig i flera år, fantiserat om ringen, men aldrig fått den. Hon fortsatte då att vara tillsammans med honom i hopp att han skulle fria, det hon inte tänkte på förrens ett tag senare var hennes känslor för honom. I all fart hade hon tappat alla känslor för honom, därav så gjorde de också slut.

Nu sitter flickan ensam i ett stort hus och känner sig värdelös. Hon har bråkat med sina vänner så pass mycket så de inte längre var vänner, hon var rädd för mörkret och dess gestalter. Hon ville bara ha någon vid sin sida, en speciell kille, en som hon älskade tillbaka. Någon som verkligen betydde något, men nu sitter hon där, helt ensam i huset innan orkanen kommer. skulle hon få dö utan att vara älskad?

Det vet hon inte än, hon vet om att hon inte är älskad, bara hatad. hon ville bara ha ett meningsfullt liv, var det så svårt att förstå ?
det tyckte iaf alla andra. det var för svårt, det var ju den flickan som hade allt.. eller hade hon det? det var en sak som fattades i hennes liv.. kärleken.

Så hon sitter där ensam idag och undrar när kärleken skall dyka upp i hennes liv. hon vill ju bara vara säker .